I skolan

År 2020 kommer Europa att sakna en miljon programmerare… det vill vi göra något åt!

 

Några av de färdigheter som kommer att vara de i särklast mest efterfrågade inom fem till tio år är systemtänkande, kreativitet, analytisk förmåga och problemlösning. Färdigheter som är efterfrågade för en framtid som programmerare, entreprenörer, forskare och övriga grupper som kommer leda den digitala revolutionen och informationssamhället. På universitet och högskolor finns det gott om utbildning för denna målgrupp, problemet är att det är många utbildningsplatser som står tomma och dessutom är fördelningen mellan tjejer och killar väldigt ojämn.

Programming4Kids ser ett klart samband mellan tomma utbildningsplatser och underpresterande studenter och att programmering i skolan kommer in för sent, om den alls kommer in. Den stora potentialen och också utmaningen är att föra in programmering på schemat 45544_env_HS_Robotarm_01för eleverna på grundskolans högstadium på ett sätt så att eleverna blir intresserade av teknik, naturvetenskap, programmering, musik och även bild. Det kommer skolorna inte att lyckas med om de försöker med Java, PHP, HTML eller C++ för att nämna några av de stora och populära programmeringsspråken. Anledningen är att dessa språk är för svåra och för tråkiga för ungdomar i åldern 9-16 år. Innan de är redo för de ”riktiga” språken måste de få lära sig grunderna och framför allt få upp intresset. De måste se vad man kan göra och att det faktiskt inte är så svårt.

De skolor som kommer att lyckas med att få elever intresserade av programmering kommer inte att ha detta som ett separat ämne på schemat, de kommer att ha det som en integrerad del i undervisningen. När eleven på matematiklektionen skall lära sig att räkna på radie, diameter och omkrets går pedagogen först igenom Lego Robotteorin. När teorin är förklarad kommer utmaningarna. ”Roboten skall köra 30 cm rakt fram och sedan svänga 90° åt höger”. För att lösa denna uppgiften får eleverna i grupper om 3-4 personer ta sig an problemet, tillämpa teorin i praktiken, skapa programmet och slutligen få se resultatet. Hela momentet tar ca 30 minuter att genomföra. Som pedagog har du på dessa 30 minuter gett eleverna möjlighet att jobba tvärfunktionellt och gett dem en verklig tillämpning på när de har användning för den teoretiska kunskapen. De har också fått se resultatet av sitt arbete, detta är för eleverna mycket mer stimulerande än att massräkna tal och jämföra med facit.

Scratchkod exempel

Programmering som en integrerad del av undervisningen är inte begränsad till de naturvetenskapliga ämnena. Egentligen är det bara fantasin som sätter stopp. Med Scratch 2.0 som MIT Media Lab utvecklat kan eleverna helt gratis på webben eller i en offline version skapa sina egna spel i en helt igenom grafisk utvecklingsmiljö. Som ett projekt i bildundervisningen skapar de sina spelfigurer och i musikundervisningen skapar de ljudeffekter och musik. För att spelen skall bli realistiska måste det förmodligen också till lite fysikaliska beräkningar.

Förutom att vi tillhandahåller utbildningar och kursmateriel till barn och ungdomar genomför vi också kurser och lärarcamps för att förmedla vår syn på hur programmering skall läras ut på ett framgångsrikt sätt. Kontakta oss gärna så berättar vi mer!

2 Comments

  1. Hej,
    Har ni planer på att köra utbildningar i Skåne, te x Malmö/Lund trakten?

    • programming4kids.se

      Hejsan, tack för frågan! Vi ser kontinuerligt över var vi kan köra. Det beror på intresse och om vi får tag i en kvalificerad lärare – har du tips skicka gärna in dem via kontaktforumet. /P4K

Kommentera